Hej!
Nu är jag tillbaka till arbete deltid, en månad senare än planerat
🙂
 
I december jobbar jag endast några timmar i veckan, för att trappa upp efter årsskiftet. Som det ser ut nu finns det lediga tider i februari först. Hör av dig till min mail eller telefon om du vill boka en tid.
 
Allt gott så länge!
Annonser

Hej!

Från 1 april kommer jag att vara föräldraledig (heltid ca 6 månader, därefter börjar jag jobba någon dag i veckan). Fram tills dess tar jag emot klienter som vanligt,  med vetskapen om att vi bara kan jobba fram till april. I februari och mars är jag öppen för att ta emot dig som vill gå en kortare men intensiv terapi. Kanske vill du gå två gånger i veckan under ca två månader? Kanske vill du gå i så kallad blockterapi? Blockterapi innebär att du går t.ex. tre timmar/dag, två dagar i rad. Upplägget kan dock varieras till vad som passar dig bäst.

Varmt välkommen att passa på att prova ISTDP-terapi hos mig fram till april månad! (eller vänta till hösten 🙂 )

Varma hälsningar

Liv Raissi

I höst har jag börjat handleda psykologstudenter i ISTDP under deras sista termin på programmet. Det är ett privilegium att få ge kunskap och inspiration till blivande psykologer som är hungriga på yrket! Mitt mål är att ge den handledning jag själv inte fick under programmet, dvs mycket kunskaps- och metodfokus blandat med helhetstänk och djupare förståelse för patientens problematik. Samt en hög dos engagemang och pepp, blandat med utmaning av studenternas egna försvar. 

Jag brinner för psykoterapi och ISTDP och vill dela med mig av den elden!

Hör av dig om du behöver handledning, eller känner till någon eller några som vill ha det.

 

Liv

Nu närmar sig sommaren och semestertider!

Jag kommer att jobba på intensivt i drygt två veckor till, och är därefter borta i tre veckor (v.25-27). I juli är jag borta v 29, men jobbar annars som vanligt resten av sommaren. Passa på att boka nybesök hos mig nu, så jobbar vi fokuserat och effektivt innan sommaruppehåll. Välkommen!

Bli fri med psykoterapi
LivPsykologi

Senaste nytt: ISTDP-mottagningen!

Jag och min kollega, leg psykolog Malte Johnsson, startar en psykoterapimottagning ihop. Vi erbjuder behandling utifrån ISTDP (intensive dynamisk korttidsterapi) och är oss veterligen den första terapimottagningen i Sverige med ISTDP-inriktning. Varmt välkommen med hänvisningar/förfrågningar!

Du kan läsa om oss här:

www.istdpmottagningen.se

logo

Sedan årsskiftet samarbetar jag med Svenska Soldathemsförbundet!

”Svenska Soldathemsförbundet är ett riksförbund och en sammanslutning av lokala soldathemsföreningar eller stiftelser som bedriver diakonal ekumenisk soldathemsverksamhet, öppen för alla. Svenska Soldathemsförbundet verkar för nordiskt samarbete och internationella kontakter.
Sedan 2008 har svenska Soldathemsförbundet ett uppdrag, att genom ekonomiskt stöd från Försvarsmakten stödja veteraner och anhöriga till soldater i utlandstjänst. Soldathemsförbundets Familjestöd är ett centralt åtagande med lokal förankring vid landets soldat- och örlogshem.”

Mitt uppdrag är att ge samtalsstöd till anställda soldater, veteraner och deras anhöriga. Ett viktigt uppdrag! Svenska Soldatshemsförbundet gör en stor insats för att möjliggöra detta stöd.

En terapeut från USA skrev ett blogginlägg nyligen som fångade min uppmärksamhet. Jon, som han heter, menar att beroende av alkohol, droger, sex, mat osv. inte är det sanna beroendet. Det är bara tecken på vad som han menade är det riktiga beroendet. Det riktiga beroende är beroendet av att inte acceptera verkligheten, och den person som du är i denna verklighet.

Tänkvärt och en viktig poäng. Visst kan de flesta av oss kan känna igen oss i att helst vilja att livet vi lever ska vara på ett lite annat sätt,  att vi själva ska ha lite andra egenskaper än vad vi faktiskt har, att vi borde känna något annat än det vi faktiskt känner, eller att stunden i detta nu skulle kunna ändras och vara på ett lite annat sätt…om vi bara ansträngde oss lite mer? Är det inte så att vi lägger mycket energi på att just ändra på att saker och ting är som de är? Vi skyndar genom livet i en evig jakt på den där idealbilden av oss själva och vårt liv som vi skapat i vårt huvud. Vi flyr från nuet, flyr från våra känslor och flyr från vårt eget fantastiska inre liv – genom att fly från det som är – verkligheten.

Jag är själv skyldig till att  göra detta, och jag ser det i de flesta av mina klienter. ”Snälla, bota mig så jag blir någon annan. Hela mig så jag kan leva upp till min idealbild och bli lycklig”. Men tänk om det som är du redan finns där inom dig. Tänk om du redan är fullständig, fulländad, perfekt? Om du bara skulle tillåta dig att vända dig inåt, till ditt eget inre liv, acceptera det och omfamna det. Kanske kan då vissa motgångar i livet bli något skönare att hantera, och inte så ofantligt tunga och svåra.

Det som kan låta så lätt – att acceptera verkligheten – kan förstås vara så väldigt svårt. Vi behöver påminna oss om verkligheten gång på gång, om och om igen. Ibland behöver du hjälp av någon annan för att göra det.

Verkligheten väcker känslor. Att förneka verkligheten skapar främst problem. Att ha känslor är inte ett problem. Att trycka undan känslor, och därmed delar av sig själv kan däremot skapa problem.

Beroendet av att kämpa emot verkligheten gör sig påmint varje dag. Men minns att du redan är perfekt. Varje gång du trampar på delar av dig själv, trampar du också på den blomstrande blomma som finns inom dig. Den behöver näring och kärlek, inte ignorans och förakt. Då vissnar den. Vet att du redan är tillräcklig.

welcometoreality

Bodily maps of emotions

Spännande forskning om hur ett antal (n=701) personer ur olika kulturer bedömer kroppslig förankring av basala och icke-basala affekter. Man har använt självrapportering enligt färgläggningsmetoden – resultaten visar bl.a. på konsistens mellan olika kulturer och att det finns en konsensus om lokalisationen av fysisk upplevelse. Hur känner du Dig just nu?

 

Hej!

Min förhoppning om att vara en flitig bloggskriverska gick sådär. Det finns ju så mycket annat att göra, så tiden räcker inte riktigt till att regelbundet samla mina tankar i blogginlägg. Det får helt enkelt lov att vara så, och blogginläggen får lov att dyka upp lite då och då.

Idag vill jag informera om att jag sedan årsskiftet jobbar 100% i egen regi på Prinsgatan 12 i Göteborg. Jag har alltså mer tid för att träffa den som behöver mina tjänster. Metoden jag jobbar utifrån är som tidigare ISTDP (Intensiv dynamisk korttidsterapi), och nu har jag möjlighet att satsa ännu mer på att öka min kompetens och tillgänglighet för dig. Jag märker mer och mer vilka fina resultat ISTDP kan ge för de människor jag träffar. Det är verkligen en förmån att få vara med och dela andras process i att hela sig själva.

Välkommen om du har en eller flera problem eller helt enkelt bara behöver någon att prata med. Om jag och ISTDP kan hjälpa dig att hjälpa dig själv återstår att se, men det skadar oftast inte att prova. Välkommen att läsa mer om mig och om ISTDP här på min sida, jag svarar på mail och telefonsamtal snabbt om du skulle kontakta mig.

Önskar du föreläsning eller handledning inom ISTDP, kris eller trauma är det också fritt fram att kontakta mig, så diskuterar vi ett upplägg som passar. Är du intresserad av utbildning inom ISTDP, kika in på http://www.istdpsweden.se för mer information.

Allt gott,

Liv

I föregående inlägg beskrev jag olika typer av känslor och hur de kan kännas rent fysiskt i kroppen. Det är en utmaning att bli medveten om vad man känner via kroppen. För många människor kan det vara lätt att blanda ihop en grundläggande känsla med  ångest. Förvisso är ångest en typ av känsla, men den skiljer sig från övriga känslor med sin speciella funktion av att vara ett biologiskt alarmsystem. I det här inlägget kommer jag att beskriva vad ångest är, och hur du vet när det är en hjälpsam eller en ohjälpsam ångest.

Du ska ha ett lönesamtal med din chef.  Är du nervös? Vilka fysiska reaktioner noterar du i kroppen? Kanske uppmärksammar du en spänning i axlarna, ökad puls, kallsvettiga händer… Symtomen på det vi kallar ångest är många. Men varför får vi ångest?

ångest

Ångest är ett psykofysiologiskt alarmsystem vi människor blivit utrustade med sedan urminnes tider som reaktion på någon form av hot. Ångest medieras via det somatiska och autonoma nervsystemet vilket skapar fysiska symtom i kroppen. Kroppsliga symtom på ångest är ökad andning, ökat hjärtslag, spända muskler – kroppen gör sig automatiskt redo för att slåss eller fly – den så kallade ”fight or flight” responsen aktiveras. Tack vare evolutionen har detta omedvetna alarmsystem (Panksepp 1998) utvecklats i alla djur, även människan, i syftet att öka sannolikheten för överlevnad. Det hinner initialt inte ske en medveten perception av ett hot, utan det sker snarare en ”neuroception” (Porges (1995, 2001a, 2001b, 2004, 2005, 2006). Neuroception är ett begrepp som myntats av Dr Stephen Porges, chef för Brain-Body Center vid University of Illinois i Chicago, och som beskriver hur vi kontinuerligen bearbetar information från omgivningen via våra sinnen, och hur vårt nervsystemet på så sätt kan kalkylera riskerna. Neuroception sker i de delar av hjärnan som vi delar med våra mer primitiva förfädrar, och sker alltså utanför vår medvetenhet. Beroende på om platser eller människor uppfattas som säkra, farliga eller livshotande, triggas neurobiologiska reaktioner som leder till antingen sociala eller defensiva beteenden. Ett socialt beteende skulle rimligtvis vara att närma sig platsen, situationen eller människan med hela sin sociala kompetens. Till defensiva beteenden skulle räknas ”fight or flight” eller ”freeze” – alltså de responser vi evoultionärt har inför hot i vår omgivning.

CNS

I ditt lönesamtal skulle exempelvis en ”fight or flight”-respons kunna aktiveras i dig.  Hur kan du märka det? Jo, den responsen är aktiv i ditt somatiska och i ditt sympatiska nervsystem, vilket ger dig en viss typ av fysiska reaktioner. Det somatiska nervsystemet ansvarar för nerver som styr kroppens viljestyrda muskler, t.ex. rörelser i armar och ben (de motoriska nerverna), och av nerver som förmedlar känselimpulser från huden och musklernas känselkroppar till CNS (de sensoriska nerverna). Musklerna spänns alltså för att kunna agera i mötet med ett hot. Det autonoma nervsystemet ansvarar för nerver som styr funktioner i kroppens olika organ som inte är direkt viljestyrda, t.ex. hjärta, lever, mage, spottkörtlar m.m. Det autonoma nervsystemet delas upp i det sympatiska- och det parasympatiska nervsystemet. Om det somatiska nervsystemet ser till så att musklerna agerar vid hot, tillhandahåller det sympatiska nervsystemet musklerna med mat och syre så att de kan agera. Exempelvis ökar hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket – blodet lämnar de perifera musklerna och koncentrerar sig på de stora. Det parasympatiska nervsystemet, även kallat ”rest and digest” – systemet, har som uppgift att lugna ner musklerna istället för att ge dem mat. Tänk dig hur din kropp känns efter en stor måltid, all energi går åt att smälta maten och kroppens muskler slappnar av. Aktiveras ditt parasympatiska nervsystem i möte med ett hot, skulle du bli orörlig och slapp – en inte så funktionell reaktion inför ett hot, eller hur?!

Så, tillbaka till ditt lönesamtal med chefen. Vi vet att du har ångest, men vilken typ av ångest har du – en hjälpsam eller en hindrande? För att veta det måste vi veta vilka symtom du har, och därmed ana vilka nervsystem som är aktiverade. Titta här:

SOMATISKA NERVSYSTEMET

– Nerver som styr kroppens viljestyrda muskulatur

  •  Suckande
  • Vrida händerna
  • Spänningshuvudvärk
  • Tryck över bröstet
  • Ryggont och ledvärk

AUTONOMA NERVSYSTEMET

– Nerver som styr funktioner i kroppens organ som inte  är direkt viljestyrda. Är indelat i:

SYMPATISKA NERVSYSTEMET

(fight & flight)

  • Muntorrhet
  • Torra ögon
  • Vidgade pupiller
  • Ökad svettning
  • Kalla händer och fötter
  • Spänningshuvudvärk
  • Rodnad
  • Ökad hjärtfrekvens, blodtryck, andning
  • Huttrande
  • Minskad rörlighet i mag-tarmkanalen
  • Gåshud
  • Urinblåsan drar ihop sig – minskad urinering

…och

PARASYMPATISKA NERVSYSTEMET

(rest & digest)

  • Salivering
  • Tåriga ögon
  • Sammandragna pupiller
  • Varma händer
  • Migrän
  • Sänkt hjärtfrekvens, blodtryck, andning
  • Ökad rörlighet i mag-tarmkanalen –illamående, kräkningar, diarré
  • Urinblåsan slappnar av – ökad urinering
  • Yrsel, dimmighet, hallucinering
  • Slapphet

Så, vilka symtom känner du igen i dig själv i ditt lönesamtal med din chef?

Om du upplever en lagom nivå somatisk och sympatisk aktivering, är det möjligt att din ångestreaktion faktiskt hjälper dig att föra fram det du vill extra bra i lönesamtalet. Lite aktivering i kroppen skärper dina sinnen – du koncentrerar dig mer och är kanske taggad att föra ett så bra samtal som möjligt. Översköljs du av ångest, är det sällan hjälpsamt i viktiga samtal, då den kan påverka din tankeförmåga och ditt logiska resonemang – som du ser som symtom i parasympatisk aktivering. Om din kropp reagerar med att i princip ”stänga ner sig själv” (sänkt hjärtfrekvens, slapphet…) inför det viktiga lönesamtalet, är det sannolikt att du inte har förmågan att samtala konstruktivt med din chef. Du mår förmodligen inte särskilt bra fysiskt heller. Vad finns det för vits med att ”stänga ner sig själv” inför en hotande situation? Och vad är egentligen hotet i lönesamtalet med chefen, du vet ju att hen inte är farlig (hoppas jag)? De frågorna diskuterar jag i kommande inlägg. Håll utkik!

Tills dess – notera nästa gång du tar en djup suck – vad hände precis i anslutning till den? Vad tänkte du på? Vem var du med? Vad pratade ni om? Vad gjorde du?

🙂

 

Annonser